22 dec. 2018

ETT NYTT ÅR

Så har ännu en höst passerat och ångesten över hur jävla snabbt även de mörkaste och gråaste månaderna passerat slår en hårt i mellangärdet. Det skrämmer mig att tiden sägs gå fortare och fortare med åren (vilket är högst rimligt med tanke på att tid endast är något subjektivt). Kommer jag aldrig hinna ikapp, springa om? Ändå är nuet, just nu, inte något särskilt. Jag vill ju vidare, vet bara inte vart.

Plugget har tagit all min tid i höst. Inte för att det varit särskilt jobbigt eller tidskrävande med utvecklingsstudier, men ändå har det inte blivit så mycket tid över till något annat. Vardagen har haft sin gilla gång. Vi har bott in oss i vår lilla lägenhet som egentligen är helt perfekt, men som också symboliserar ett varaktighet som ibland ger mig en klump i magen. Är det såhär livet ska vara framöver?

Inser att jag låter som en bortskämd velpelle om man jämför de få blogginlägg jag gjort senaste åren. Vill bort, vill hem; vill vila, vill göra saker; vill vara i nuet, vill vara någon annanstans. Det kanske är mitt eviga dilemma, att pendla mellan trygghet och... något annat? Jag är ju nöjd, det är jag. Men livet, det måste ju vara mer än nöjdhet?

Snart är det i alla fall 2019. Man går ju igång lite av tanken på en omstart. Att äntligen kunna göra det där som jag drömmer om, vad det nu är! Jag vill sätta upp några mål, och vad är bättre än att kasta dem ut i cyberspace där jag (i teorin) för evigt kan bli påmind om att jag inte uppnådde dem! Håll i hatten gott folk, här kommer åtta livsomvälvande (eller inte) mål:

  • Komma fram till en riktning på mina studier som känns bra i magen. En plan på vart alla dessa studiemedel ska leda till i slutändan.
  • Hitta ett nytt fritidsintresse som kan distrahera från studierna, ventilera alla ihoptryckta stressrelaterade känslor och förhoppningsvis bidra till en lite mer mindre vardaglig vardag. Om det så är långdistanslöpning eller lerskulptering.
  • Hitta till naturen lite oftare, spendera mer tid, både vardag och helger, utomhus. Frisk luft! Lugnande trädsus! D-vitamin!
  • Ta tag i mitt slumrande intresse för fotografi och skaffa en portfolio/blogg/hemsida eller liknande där jag kan samla det jag (i framtiden) skapar.
  • Hitta en balans i vardagen. Ställa mindre och mer medvetna krav på mig själv; inte pressa mig själv till saker som inte känns bra, men samtidigt utmana mig och sträva efter att utvecklas. Jobba om det känns bra, inte för att jag borde. Göra aktiva prioriteringar av min tid - mellan vardagsmåsten, socialt umgänge, träning, egentid.
  • Leva mer miljövänligt! Göra fler medvetna val när det kommer till resor, konsumtion, mat osv. Tror det är bra för både miljön och för själen. Saker måste få ta längre tid, bra mat måste få kosta och konsumtionen måste vara hållbar. Klimatångesten är inte att leka med (och inte klimatet heller!!!).
  • Banta mitt användande av sociala medier. Även om jag försöker skärpa mig hamnar jag fortfarande i timmar av skrollande som mest bidrar till stress och ångest. Tror inte på att ta bort det helt, inte just nu, men att en-två inloggningar per dag räcker mer än väl.
  • Sista målet är ju nästan pinsamt som nyårslöfte, för vem har inte och vem har någonsin lyckats (inte jag), men vill ändå försöka ta tag i min hälsa. Äta bättre för att min kropp ska må bättre, träna för att bli starkare och lyssna till mitt mående för att psyket ska hänga med.


Nu ska bara julen och nyår passera och luften ska få pysa ut. Sen så!

6 okt. 2018

TREDJE HÖSTEN GILLT




Tillbaka i Uppsala för en tredje höst. 

Skriver terminens första tenta, kommer in i vardagslunket med matlådemåsten och försök-att-springa-varannan-dag som håller i en vecka i taget. Tar fram kameran för ett fotojobb för första gången på år och får ny inspiration. Lär mig hitta i nya kvarter, till nya matbutiker och längs nya promenadvägar. Köper soffa och matbord och potatisskalare för första gången och är plötsligt i ett riktigt samboförhållande. Lär mig allt om bistånd och varför jag inte borde jobba med det jag pluggar. Pluggar, fikar och ölar i oklar ordning. 

Försöker påminna mig själv om att vår bästa tid är nu. 

27 aug. 2018

SOMMARSLUTET


Nu

Sensommar
Hemvändning
Flyttlådor
Ikeakatalogen
Inte utvilad, men kanske återhämtad

Synd bara att själen skriker när bilen går söderut.



20 juli 2018

SOMMARHÄGRINGEN


Sommaren. Överallt sägs det att det är den varmaste på år och dar, och kanske är det därför den swishar förbi som en hägring jag inte riktigt hinner greppa. Idag är det den 20 juli, mer än halva sommaren har gått och jag längtar i vanlig ordning till hösten.

Jag trivs i Grövelsjön, med jobbet på fjällstationen och de lediga dagarna längs spångerna, på kalfjället och letandes efter guldet i myrarna. Men det är inte mer än så, jag har svårt att finna den ro jag letar efter och den sommarmagi jag drömmer om. Sommaren går och det är inte mer med det.

Kanske är det för att jag hela tiden går runt med en längtan, efter Harald och efter en till höst tillsammans. Dessutom allt nytt -  den nya lägenheten, de nya studierna och det nya livet. Jag måste ju tänka så, att allt ordnar sig bara det blir höst. Nu är det sommar och livet är pausat. I hösten finns verkligheten och hoppet.

31 maj 2018

OMSTART


Jag känner behovet av att förändras. En omstart, en möjlighet att rannsaka sig själv. Vem har jag varit? Vem är jag? Och viktigast, vem vill jag vara? Förändring må ske inifrån och ut, men ibland tror jag att insidan behöver en skjuts genom det yttre. Vem uppfattar andra att jag är?

I höst börjar en ny fas av livet. Vissa förändringar är mer omvälvande än andra. Jag kommer att flytta, jag kommer börja plugga en ny kurs, men jag kommer också att vara en annan person än den jag varit de senaste åren. Samma gamla, men förändrad.

Senaste tiden har jag simmat febrilt under vattnet, tröttat ut mig. Ibland har jag lyckats kommit upp till ytan för att få luft, bara för att bli dragen ner av undervattensströmmarna igen. Men jag är trött på att kämpa så mycket. Det tar för mycket energi, de eviga bensparkarna (och gråten, stressen och ångesten). I höst tänker jag sätta på mig en flytväst.

Höstterminen är en tid för förnyelse och förändring. En nystart, in i allvaret efter sommarens lata dagar, men med ny kraft och energi. Jag vill vara där jag med, känna energin, orka.

Allt handlar om att bestämma sig. Jag har bestämt mig. Efter sommaren kommer jag igen. 

22 maj 2018

VINTER OCH VÅR



Hej på er.

Vintern har bäddad om mig med den största mängden puder sen mannaminne (eller i alla fall så länge jag minns) och låtit mig vila i ensamhet trots alla människor jag haft omkring mig. Lofsdalen var inte den hetsiga, omslutande och magiska bubbla jag tidigare upplevt, men kanske precis det jag behövde. Ett avslut, en paus och en ensamhet. Någonting hände i alla fall, för nu börjar tröttheten rinna av och lusten återvända.

Våren har blåst liv i både mig och omvärlden. Kanske beror det på värmen, på de blommande syrenerna och på att jag är ledig utan krav. Och kanske, kanske börjar jag lära mig att ångesten måste väntas ut och aldrig får bestämma över mig.

Men jag saknar att skapa, att skriva och att producera. Så här är jag igen. Utan krav och prestation, men sökandes efter inspiration, lek och balans. Vi får se vad som händer.

19 nov. 2017

VÄRLDEN OVAN TRÄDGRÄNSEN



Från förra sommarens knatande längs Kungsleden.